Peerage of Science

IN ENGLISH

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund

Annonser

Källkritik!

Idag, fredag (2012-10-18), publicerade SVD några artiklar om fusk inom forskningsvärlden. Den här nyheten handlar om en japan som har förfalskat resultat, ljugit om sina resultat, utnyttjat sina kollegor och universitet för sin egen karriär. De hela avslöjades när han i en tidigare intervju påstod sig ha samarbetat med forskare från ett universitet i Tokyo och Harvard-universitet för att undersöka användningen av stamceller för behandlingen av hjärtsjuka patienter. Både universiteten gick snabbt ut med information att de inte har haft något med den här forskaren att göra och har inte ingått i hans forskarlag. Den japanska forskaren har publicerat artiklar i några ansedda vetenskapliga tidskrifter där han också uppgett samarbete med Harvard-universitet. Det kollades inte upp trots att tidskrifterna har en granskningsprocess.

Du kanske har som uppgift att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller inlämningsuppgift. Vi tänker ofta att granskningsprocessen är en kvalitetsstämpel, och det borde den vara. Det är dock nyheter som denna och nyheter om att 67% av tillbakadragna artiklar dras tillbaka p.g.a. fusk, misstänkt fusk eller plagiering som är en bra påminnelse om att så alltid inte är fallet.

Så, källkritik! För att använda en artikel eller annan text i dina studier och även om du bara läser en artikel i en dagstidning bör du tänka källkritiskt. Vad innebär det och vad är det? Källkritik är en metod för att granska informationen och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer med omsorg vilka du vill använda. Källkritik går att använda på annat än text! Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom ihåg också att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem har producerat din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad?
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Är resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga och säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Logga in på PingPong för att ta en titt på antiplagieringsguiden Högskolan i Borås har producerat. Källlkritik på Internet är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Text: Pieta Eklund

Altmetrics

I våras deltog några av oss på Bibliometrics at crossroads där Blaise Cronin var keynote-talare. Han pratade då om framtidens sätt att publicera sig och nämnde då bland annat alternative metrics.

Det pratas ju väldigt mycket om vilken impact en tidskrift har och det har räknats fram på det traditionella sättet: man räknar spridningen av artiklarna genom antalet citeringar. Det kan vara ett bra sätt att filtrera det du bör läsa inom ditt område, men det är kanske inte sättet du får de allra nyaste forskningsresultaten inom ditt område på. Det kan ju ta månader, i värsta fall år, innan en artikel får sin första citering. Altmetrics är ett annat sätt att titta på en publikations impact.

Jag håller inte på med så mycket databassökningar men häromdagen sökte jag i Scopus och vad ser jag där om inte Altmetrics. Altmetric-applikationen i Scopus samlar in data från sociala media (Twitter, Facebook, Pinterest, Google+), bloggar om vetenskap, online dagstidningar, webreferensverktyg  (Zotero, Medeley) när någon nämner något om ett akademiskt paper. De städar i datan och berikar den så att läsare kan se diskussionerna som forskningen har väckt i dess kontext. Altmetrics skriver att de följer ungefär hundratusen diskussioner i veckan med ca tre tusen nya artiklar om dagen.

Altmetrics i Scopus ser ut så här (bilden kommer från Altmetric  for Scopus):

Men vad säger den? I den färggranna cirkeln kan du altmetric score för just den artikeln som du tittar på. Det är en kvantitativ mått på den uppmärksamheten som artikeln har fått.  Läs här om hur det kvantitativa måttet har räknats ut.

Färgerna visar vilka källor artikeln har diskuterats i, Sources visar fördelningen mellan källorna där artikeln har fått spridning. I exemplet till vänster har artikeln nämnts i bl.a. Twitter 299 gånger. Under reference managers kan du se bl.a. hur många läsare artikeln har i Mendeley. Om du vill se vilka som har spridit artikeln via Twitter klickar du på see datails eller direkt på 299 tweeters. I fönstret som öppnas kan du se twittrarens geografiska plats. Du kan m.a.o. se varifrån i världen intresset kommer ifrån.

Personligen tycker jag att det verkar intressant att direkt kunna se diskussionen som uppstår runt en artikel samt att även kunna delta i den diskussionen. Det kommer att bli intressant att se vad altmetrics kommer att ha för långsiktig effekt på vetenskaplig publicering.

Läs mer om Altmetrics på deras hemsida och varför inte testa din impact via ImpactStory.

Text: Pieta Eklund

Ny open access tidskrift ROAD

IN ENGLISH

Det är roligt att Högskolan i Borås nya vetenskapligt granskade open accesstidskrift har uppmärksammats både på BIBLIST och i bloggen Open access i Sverige. Tidskriften heter Recensions for Open Access Discourse (ROAD) och drivs av mastersstudenterna vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap. ROAD är öppen för akademiska publikationer om open access från både forskare och studenter och syftet är att skapa ett brett forum för akademiska diskussioner om open access och vetenskaplig publicering. Än så länge har två korta nummer kommit ut.

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: