Ni lånar mer!

IN ENGLISH

Det är sammanfattningen när vår avdelning för Media presenterade statistik över förra årets (2012) utlån.

De fysiska lånen går nedåt, ni har lånat 11% mindre fysiska böcker, men det vägs upp av att e-bokslånen blir allt fler. De har nämligen ökat med 21% sedan 2011. Eftersom det vi köper in allt mer består av e-material, och inte tryckt material är ju detta väldigt glädjande. Den mest utlånade e-boken var 2012:

designofsites

Ni laddar också ner allt fler artiklar, faktiskt 22% fler 2012 än 2011. Hela 275 213 st för att vara exakt. Detta är en trend som syns hos bibliotek som skaffat discoverysystem som vårt Summon. Den typen av system tillgängliggör artiklar och e-böcker på ett helt nytt sätt för er användare.

Vilka tidningar läser ni då mest? Vi har ju ett antal tidningar att läsa på plats i biblioteket som används flitigt i vår lounge. Av de 10 mest lästa på nätet är 9 stycken vetenskapliga tidskrifter där Bioresource Technology toppar, därefter kommer en blandning av olika vårdvetenskapliga tidskrifter som Journal of Advanced Nursing samt ett par management/business tidskrifter som Industrial Marketing Management och Journal of Business Research. Den tidskrift som innehar plats 7 är av lite annan karaktär, där hittar vi nämligen modetidskriften framför andra Vouge. Som man kan läsa via bibliotekets e-prenumeration och du söker den via Summon.

vogue-paris1

Text: Lisa Carlson

Annonser

Ny open access tidskrift ROAD

IN ENGLISH

Det är roligt att Högskolan i Borås nya vetenskapligt granskade open accesstidskrift har uppmärksammats både på BIBLIST och i bloggen Open access i Sverige. Tidskriften heter Recensions for Open Access Discourse (ROAD) och drivs av mastersstudenterna vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap. ROAD är öppen för akademiska publikationer om open access från både forskare och studenter och syftet är att skapa ett brett forum för akademiska diskussioner om open access och vetenskaplig publicering. Än så länge har två korta nummer kommit ut.

Nu finns det tidskrifter i loungen

Eftersom våra möbler som är tänkta till loungen dröjer så har vi flyttat ner några bänkar, bord och stolar så att ni ändå har chansen att testa på loungemiljön. Nu finns även ett antal väl utvalda tidskrifter på plats i de gul- och orangefärgade hyllorna. Meningen är att de ska finnas lättillgängliga för er besökare med det senaste numret placerat på dörren och äldre nummer (för samma år) i hyllan bakom. Vi får inte plats med alla tryckta tidskrifter i vår nya lounge så glöm inte bort att vi har många fler kvar nere på plan 1! (Och glöm inte alla våra elektroniska tidskrifter som ni även kan läsa hemifrån.) Men just nu vill vi pusha lite extra för det tryckta materialet och chansen att sitta ner och läsa en bra tidskrift. Välkomna!

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: