Google är inte källan!

Google is not your source

Den här fotade jag på en disputation där opponenten visade upp bilden till höger. Jag kommer inte längre ihåg i vilket sammanhang hon visade bilden men idag fick jag en fråga på informationspunkten som påminde mig om bilden och varför jag tog den.

Frågan jag fick handlade om referenser och hur man skriver dessa. Vi får många frågor om hur man ska referera till olika typer av material. Ibland är referenserna enkla och rätt, ibland är det mer krångligt och ibland har det blivit krångligare än det behöver vara. Vi vet ju alla att skriva referenser inte är så enkelt alla gånger. I detta fall hade studenten hittat något i Emerald som hen ville använda i sitt arbete och ville veta hur man referera till Emerald.

Man använder hänvisningar i olika syften. Ibland vill man visa hur beläst man är och ibland vill man styrka sitt eget påstående med någon annans verk och ibland vill man visa på den vetenskapliga diskussionen som pågår inom ämnet. Det som ändå är det samma för alla olika hänvisningar är att det man hänvisar till i löpande texten ska hittas i referenslistan. Alltså, hänvisar jag till en artikel skriven av en Nilson så måste det finnas en referens till Nilsons text i referenslistan. Då spelar det inte någon roll om jag har hittat den via Emerald, Ebsco eller Google för läsaren har tillgång till artikeln via en annan databas och därför är det ointressant vem har levererat artikeln till mig.

Du kan söka i våra databaser för vetenskapliga artiklar, böcker, konferenspapers osv och dessa är alltid publicerade någonstans. Det är inte databasen, databasleverantören[1] eller sökmotorn som är källan som ska hänvisas till utan källan är själva artikeln, boken eller konferenspaper. Alltså, när du gör sökningar i databaser och hittar relevanta texter så är det dessa du ska hänvisa till, inte Google, Emerald eller Scopus. Det jag försöker säga är att det inte är intressant att redovisa vilken databas eller med hjälp av vilken sökmotor du har hittat artikeln. Det finns undantag till detta och det är tillfällen då din lärare vill veta dina sökvägar och sökbegrepp men det gör du för att visa att du har förstått hur du söker och vilka sökbegrepp du har använt, inte för att databasen är din källa. Kom ihåg: databasen är vägen till din källa, inte källan!

Det är möjligt att hämta färdiga referenser till en artikel från databaser. Det finns ofta en länk som heter något i stil med Skapa referens, How to cite, Cite this eller Create bibliography eller ladda ner en EndNote-fil som du kan öppna i EndNote[2]. Då heter det något i stil med Export Citations. Visste du förresten att om du är student vid Högskolan i Borås så du kan ladda ner EndNote på din egen dator?

Text: Pieta Eklund

 


[1] Databaser kan levereras till oss av olika databasleverantörer. Samma databas kan alltså finnas hos olika leverantörer; ett universitet har den via en leverantör medan vi har den via en annan vilket också gör att det är ointressant med varifrån man hittar en artikel. Och det spelar inte heller någon roll om du hittar en text du vill använda via Google eller via Bing.

[2] Ett av många olika referenshanteringsverktyg

Annonser

Från Summon och Google Scholar till Endnote

ENGLISH

Endnote är ett referenshanteringsprogram som Högskolan i Borås tillhandahåller för sina studenter och forskare. Programmet förenklar din referenshantering och kan hjälpa dig hantera dina bibliografiska referenser och skapa rätt typ av referens åt dig. De allra flesta databaser och bibliotekets discoverysystem Summon stödjer idag en export av referensen till Endnote. Det är därefter lätt att koppla Endnote till Word så att du exporterar referenser in i ditt arbetsdokument och kan skapa en korrekt litteraturlista.

Var noga med att välja rätt format på dina referenser, de vanligaste är Harvard och APA och du finner information och guider till båda på bibliotekets hemsida under Skriva och Presentera. Men var noga med att läsa instruktionerna från just din lärare och institution om vilket referenssystem som skall användas.

Här finns också en 2 minuters guide till hur man sparar träffar i Summon och exporterar dem till Endnote samt en guide om hur man under inställningar i Google Scholar också kan exportera sina träffar till Endnote (1:10 min).

En nyhet som snart kommer till Endnote är att i och med uppdateringen till Endnote X6 så kommer en synkningsfunktion att finnas till WebEndnote, vilket inte tidigare varit möjligt. I och med finns också en app till iPad som kan laddas ner från iTunes som också såklart kan synkas till ditt Endnote konto. Men viktigt är att detta gäller först när version X6 är på plats, vilket kommer dröja ett par veckor än. Och vi kommer få tillfälle att återkomma till det.

Text & Film: Lisa Carlson