Peerage of Science

IN ENGLISH

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund

Annonser

MOOCs, Open Access och forskningsbiblioteken.

IN ENGLISH

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson

 

Tveksamma open access-förlag – igen

Många högskolor och universitet har beslutat att forskare ska publicera i en oa-tidskift och det finns även många forskningsfinansiärer som kräver oa-publicering. Kravet på oa-publicering har gjort att många tveksamma oa-förlag och oa-tidningar finns på marknaden. Dessa kan innebära huvudbry för dig som forskar och ska publicera. Hur ska du veta vilka av alla oa-förlag som är seriösa och hur kan du försäkra sig om att just den tidskrift du väljer att publicera i håller hög kvalitet?

Vi på biblioteket tagit fram en guide (pdf-fil) med konkreta tips som kan hjälpa till vid bedömning av oa-förlag och oa-tidskrifter. Många av exemplen i guiden är från vårdvetenskap men det som skrivs gäller alla vetenskapliga områden. Det kan t.o.m. sägas att STEM-området (Science, Technology, Engineering och Mathematics) är hårdast dabbat då mycket av pengarna ligger inom dessa områden.

Om du är tveksam inför valet av oa-tidskrift eller oa-förlag? Hör av dig till mig.

EDIT: 2012-10-15 Guiden har uppdaterats. Du hittar den uppdaterade guiden här.

Text: Pieta Eklund

Korta nyheter om forskning och publicering

IN ENGLISH

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte, Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access, speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare. Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Text: Pieta Eklund

Den norska modellen och varning för oseriösa tidskrifter

Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.

I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.

Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.

I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Norska Universitets-og høyskolerådet varnar i Universitetsavisa.no för oseriösa tidskrifter och förlag.

Text: Pieta Eklund

Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.

Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Text: Pieta Eklund

Kort om nya krav från VR

Vetenskapsrådet har i årets utlysning lagt till ett krav på en obligatorisk datapubliceringsplan, speciellt i de fall där insamling av data är en stor del av projektet. I ansökan måste du bifoga en plan där du beskriver projektets data, hur du samlar in den, lagrar och tillgängliggör datan för andra. VR skriver att syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som deltar i projektet. Läs mer på deras sida. I bloggen Open access i Sverige finns det att läsa korta instruktioner om vad som menas med t.ex. beskrivning av data eller datapublicering. Där finns även en länk till Svensk nationell datatjänsts snabbguide till VRs datapubliceringsplan.

Sista ansökningsdagar för alla ämnesområden och utlysningar är som följer:

  • HS — 27 mars
  • KFOU — 27 mars
  • MH — 3 april
  • NT — 12 apri
  • U —  18 april
  • Infrastruktur — 18 april
  • Genusforskning — 18 april
  • De sex riktade satsningarna — 24 april

Vetenskapsrådets aktuella utlysningar kan du hitta här.

Visualisera forskning

IN ENGLISH

Har du någonsin tänkt att det vore intressant att se vilka mönster det finns inom akademisk publicering? Kanske behöver du titta på både historiska och nya trender inom ditt forskningsområde för ditt examensarbete eller din forskningsartikel? Eller kanske vill du bara hitta en expert inom ditt intresseområde? Då kan du använda Springers AuthorMapper. (Ok, vi borde kanske inte marknadsföra Springer som är likt Elsevier ett stort globalt akademisk förlag men de motarbetar iaf inte open access och författarens upphovsrätt så som Elsevier gör.) I alla fall, tillbaka till AuthorMapper. Du kan börja med att skriva ett sökrord eller så kan du börja med att bläddra bland ämnen. När du söker i den här tjänsten så kom ihåg att den här tjänsten täcker endast Springer Journals och Springer Books. Det betyder att resultaten troligtvis inte täcker allt men kan ge dig en indikation på hur ditt forskningsområde ser ut.

 

Här i bilden ovan har en sökning på University of Borås gjorts. Det går alltså i resultatet att se vilka våra forskare har samarbetat med, vilka artiklar som har skrivits, man kan t.o.m. se bibliografisk data för publikationerna. Du kommer inte direkt till artiklarna om du inte är i högskolans lokaler, det krävs också  biblioteket har en prenumeration på tidskriften. Du kan också se vilka tidskrifter som är oftast förekommande, vilka författare som har skrivit mest osv. För din egen del och för högskolans del är det väldigt viktigt att du använder namnet University of Borås och det officiella namnet på din institution när du anger adressuppgiften och inga andra tidigare namn som högskolan har använt. Söker vi i denna tjänst för University of Borås så får vi andra träffar än om vi skulle söka t.ex. University College of Borås. Det finns flera varianter av högskolans namn i denna tjänst men även i andra söktjänster. Det är ett bra exempel på att det kan vara svårt att få fram all forskning från en institution och visa vikten av att alla använder samma uniforma namn. Utöver institution kan du även söka på författarnamn, ämne, tidskriftsnamn, land, förlag och begränsa sökningen i tid och endast till artiklar som är open access, som du då har direkt tillgång till oavsett var du befinner dig. Om du börjar skriva på ett nyckelord som t.ex.  bio… så laddas det snart upp ord där bio är en del av ordet så som biomedicine, biochemistry eller evolutionary biology. Du kan välja mellan dem och det går att lägga till flera nyckelord om du vill.

 

I den här andra bilden gjordes en enkel sökning på biomedicine. Du kan se till vänster i bilden vilken institution som har producerat mest vetenskapliga publikationer där begreppet biomedicine förekommer. Du kan också se vilken forskare som har skrivit mest samt vilken tidskrift som verkar vara den huvudsakliga kanalen för att publicera artiklar inom biomedicine är. Den här typen av data kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning om ditt forskningsområde och de viktiga aktörer som finns inom fältet. Detta är enkel, grundläggande och värdefull bibliometri!

Text: Pieta Eklund

Nyheter i publiceringsvärlden

IN ENGLISH

Just nu händer det mycket i publiceringsvärlden både internationellt och nationellt.

Elsevier är ett stort globalt förlag som har runt 2 000 vetenskapliga tidskrifter i sitt stall och just nu är det över 4 400 (2012-02-08) forskare världen över som bojkottar Elsevier. Enligt forskarna finns det tre huvudsakliga orsaker till bojkotten: 1) tidskriftspriserna är väldigt höga 2) Elsevier säljer sina tidskrifter i paket, vilket gör att biblioteken måste köpa dessa paket som innehåller många tidskrifter om biblioteken inte vill ha men måste köpa för att få tillgång till de som biblioteken faktiskt vill ha. Elsevier utnyttjar sina viktigaste tidskrifter för att maximera sina vinster m.a.o. 3) de stödjer lagförslag som SOPA, PIPA och Research Works Act (RWA) som har som enda syfte att begränsa det fria utbytet av information. På den här sidan kan du protestera och här kan du läsa ett intressant blogginlägg om RWA i vilket det skrivs om både förlagsperspektivet och forskarperspektivet. Det som är lite märkligt är att forskarna attackerar Elsevier när många andra globala förlag agerar exakt likadant. Det är inte heller helt sant att Elsevier tvingar biblioteken att köpa dessa stora tidskriftspaket för att få tillgång till några specifika tidskrifter och de är inte heller ensamma i att stödja SOPA, PIPA eller RWA. Elsevier är dock ett förlag som är båda synligt och välkänt, vilket kanske är orsaken till att de nu får vara målet för bojkotten?

COAR (Confederation of Open Access Repositories) är en organisation som arbetar för samarbete mellan institutionella arkiv och open access och de anser att open access har stor påverkan på vetenskaplig publicering. De har skrivit ett öppet brev till Elsevier där de kritiserar Elseviers affärsmodell som försvårar open access-publicering. De menar att förlaget aktivt har arbetat mot forskarens rättighet till parallellpublicering och försöker därmed bromsa open access-utvecklingen. Elsevier kräver att lärosäten som har ett open access-krav ska ingå i ett särskilt avtal med dem, annars har forskaren inte rätt att lägga ut den godkända författarversionen av sin artikel i ett institutionellt arkiv.

Alla har nog hört om SOPA och PIPA men det är troligtvis inte så många som har hört om Research Works Act (RWA). Det är ett lagförslag som presenterades i december 2011. Syftet med förslaget är att förbjuda myndigheter som finansierar forskning med skattemedel att kräva open access för den forskningen som de finansierar. RWA vill alltså förbjuda myndigheterna att göra något som skulle resultera i tillgängliggörandet av att förlagspublicerad forskning, även om den är finansierad med skattemedel, om inte förlaget först godkänner tillgängliggörandet.

Nationellt glädjande och speciellt för Stockholm är att Stockholms stad som äger rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals* litterära kvarlåtenskap har digitaliserat en del av böckerna och gör dem tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Senare kommer de även vara print-on-demand. Det är 15 titlar det handlar om just nu men ytterligare titlar kan komma att publiceras senare. När den tekniska lösningen är färdig kommer dessa titlar vara tillgängliga även för resten av Sverige via Libris.

*Alva Myrdal var en svensk politiker och hon mottog Nobels fredspris 1982.
Gunnar Myrdal var också en svensk politiker men även en ekonom. Han fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobles minne 1974.

Text: Pieta Eklund