LoungeTalks om OER

ENGLISH

Igår spelade vi på biblioteket in ännu ett LoungeTalk, det är små filmer där någon aktuell på högskolan berättar om sitt projekt eller forskning. Temat denna gång blev öppna lärresurser och det flerfaldigt prisbelönta projekt som universitetsadjunkt Ramón Garrote arbetet med. Projektet heter  USo+I där hela kurser baserade på fritt tillgängligt innehåll, så kallat OER (open educational resources) samlats på USB-minnen för att på så sätt kunna spridas i utvecklingsländer i Sydamerika där datorer och internetuppkoppling delas och kan vara sporadisk.

OER eller öppna lärresurser är digitalt material som kan återanvändas inom inlärning och fritt tillgängligt med öppna licenser för användning. De bygger på att material och programvara som behöver anordnas har till exempel creative commons licenser. Med andra ord, man behöver inte uppfinna hjulet gång på gång men ”open”-kulturerna bygger på att man delar sitt material så att andra kan använda och anpassa det till sina egna förutsättningar.

Se gärna vårt LoungeTalks!

Text: Lisa Carlson

MOOCs, Open Access och forskningsbiblioteken.

IN ENGLISH

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson

 

Open Access + Open Educational Resouces

IN ENGLISH

Open access och open educational resources (OER) är kärnan i att göra kunskap fritt tillgängligt.

OER definieras enligt UNESO som ”technology-enabled, open provision of educational resources for consultation, use and adaptation by a community of users for non-commercial purposes” (2002). De görs tillgängliga på webben och deras huvudsakliga användare är lärare och lärosäten men de kan också användas direkt av studenterna.

OER syftar helt enkelt till att göra lärresurser fritt tillgängligt och är en logisk fortsättning på open access-rörelsen. När open access mest koncentrerar sina insatser på förlag och tidskrifter så kämpar OER med att göra kurser, kursmaterial, textböcker, videos, test, mjukvara, andra verktyg, material och tekniker som är viktiga i lärandemiljöer fritt tillgängliga.

Mycket av OER använder CC-BY-lisens. Detta betyder att materialet är fritt att distribuera, remixa, ändra och bygga på sitt eget verk på. Det betyder också att verket får användas för kommersiellt bruk så länge det finns hänvisning till det ursprungliga verket.

OER såsom open access gynnar bl.a. studenter, lärarna, de som bedriver självstudier och samhället i stort. Problemet med OER är att det finns oklarheter när det gäller upphovsrätten mellan lärare och lärosätet samt att producera OER kan betyda inkomstbortfall för de som producerar materialet. Forskare som publicerar artiklar får sällan någon ekonomisk ersättning för varken artiklarna eller det arbetet de gör när de granskar andras artiklar inför publicering i tidskrifter. Däremot får lärare som skriver läroböcker ofta ersättning för sitt arbete. Det finns inte heller någon infrastruktur som hjälper att publicera läromedel eller några krav att publicera läromedel open access även om det finns stora webbsiter som samlar denna typ av material och gör dem sökbara. OER är också mer föränderligt och komplext än vetenskapliga publikationer.

Två bra ingångar till OER-samlingar:

OER Africa – ett initiativ från Sydafrika för utveckling och användning av OER i alla utbildningsområden på den afrikanska kontinenten.

KhanAcademy – tillhandahåller fria lärresurser för alla inom bl.a. matematik, datavetenskap, ekonomi och humanistiska ämnen.

Tex: Pieta Eklund & Lisa Carlson

Ny spännande blogg att följa!

Förra veckan startades en blogg som arbetsredskap för att sprida kunskap på Högskolan i Borås om Open Educational Resources –OER. Ett begrepp med många olika namn och betydelser som vi hoppas reda ut på bloggen. Begrepp som Creative Commons, Open Course Ware, Massive Open Online Course, lärresurser med flera ska redas ut, hur man kan dela sitt material, varför man ska dela kunskap, vilka verktyg som behövs och vilka källor/metoder man kan använda när man söker efter resurser att använda.

 Projektet har initierats på Institutionen för Pedagogik med stöd av BLR och syftar till att sprida kunskap och tips om OER-rörelsen och öppna lärresurser till personal och studenter på Högskolan i Borås på ett lättillgängligt sätt. Förhoppningen är att öka möjligheterna att använda OER som verktyg i sitt arbete men också som en möjlighet till bildning på sin fritid, vare sig man är pedagog eller pluggar IT.

Att det finns på den politiska dagordningen visade sig när UR/SVT köpte loss rättigheterna till över 7000 utbildningsfilmer som nu finns tillgängliga på

http://www.ur.se att fritt använda för exempelvis undervisning.

 På BLR och inom biblioteksvärlden finns en tradition att skapa och dela det material vi producerar. BLR’s guide till Harvardsystemet (referensmetod) är licenserad under creative commons och får därmed delas och användas av andra och är ett utmärkt exempel på en öppen lärresurs.

Följ bloggen på:

http://oeratboras.wordpress.com/

 tanx//Lisa