Nobelpriskontroverser

IN ENGLISH

När Nobelprisen tillkännages skapar det ofta kontroverser av olika slag. Det är oftast Fredspriset som skapar mest kontroverser. Några anledningar till varför det blir så är att vi blir påminda om de konflikter och orättvisor som finns och även för att det finns meningsskillnader på hur Nobels testamente ska tolkas när det gäller Fredspriset samt vilka det är som väljer pristagarna. Det finns diskussioner om vad som var Nobels intentioner med Fredspriset. Enligt testamentet skulle priset delas ut ”till de som under det gångna året hade gjort det mesta nytta för mänskligheten” och Fredspriset speciellt skulle tilldelas ”dem som har verkat för mest eller på bästa sätt för broderskap mellan nationer och avskaffning eller minsknings av stående arméer samt bildande och främjande av fredskongresser”. Det är den formuleringen som skapar ofta kritik när Fredspriset tilldelas. Läs Alfred Nobels hela testamente.

T.ex har senaste årens val av pristagare Liu Xiaobo (2010), Barack Obama (2009) och Al Gore (2008) blivit hårt kritiserade. Xiaobo för att han ska vara för okänd bland den kinesiska ungdomen, Obama för att han fick priset för tidigt och därmed inte skulle ha hunnit göra sig förtjänt av priset och Gore för att hans arbete med miljöfrågorna inte kan relateras till en konflikt.

Även den andra prisen skapar kontroverser. Senast den 7 december 2012 publicerade Dagens Nyheter en artikel om att Nobelförsamlingen stäms för motiveringen till årets Nobelpris i medicin.

Det finns även pristagare som har avböjt priset mer eller mindre av egen vilja. 1937 förbjöd Adolf Hitler tyskar att acceptera Nobelpris för att Fredspriset det året hade tilldelats Carl Von Ossietzky, en tysk författare som öppet kritiserade Hitler. Förbudet hindrade senare även andra tyska pristagare att acceptera sitt Nobelpris. De fick senare sin diplom och medalj. Man kan även göra som Jean Paul Sartre sägs ha gjort: avböja priset p.g.a. att en författare inte ska tillåta sig att bli en institution. Han ville dock ha prispengarna. Eller så gör man som de flesta pristagarna: accepterar priset som ett erkännande av ens livsverk.

Text: Pieta Eklund

Nobelpriset i Kemi, lär dig mer.

IN ENGLISH

Våra kroppar är ett finstilt samspel mellan tiotusentals miljarder celler. Nobelpriset i Kemi tilldelas Robert J. Lefkowitz och Brian K. Kobilka för upptäckten att ”varje cell har små mottagare, receptorer, som gör att den kan känna av och anpassa sig till omgivningen. […] de har kartlagt en betydelsefull familj av sådana receptorer: G-proteinkopplade receptorer.” (Källa: Kungliga Vetenskapsakademien)

På Högskolebiblioteket i Borås kan du i Summon finna artiklar av Robert J. Lefkowitz och Brian K. Kobilka tillgängliga i fulltext. Du kan behöva identifiera dig med dina inloggningsuppgifter vid högskolan för att få tillgång till artiklarna. Intressant är också att vi har sju artiklar där de båda är medförfattare.

Du kan också söka i Wiley Online Library efter fria artiklar från dem (detta är bara ett av många ställen du kan finna fria resurser i). Du ser i träffistorna vilka som har fri access viaden här markeringen:

free_wiley

Du kan också läsa fria artiklar av författarna via till exempel SciVerse, de har listat vilka de tillhandahåller utan autenticering.

En populärvetenskaplig förklaring till årets nobelpris i kemi finner du också via Kungliga Vetenskapsakademien. Det finns också olika filmer att se med pristagarna via Youtube. Här finns en tvådelad föreläsning med Robert J. Lefkowitz (del 1 och del 2) samt en kort presentation om priset.

Du finner massa mer matnyttigt på nobelprisets officiella hemsida.

Text: Lisa Carlson

Nobelpriset i Fysik och våra samlingar!

IN ENGLISH

Nobelpriset i Fysik 2012 tilldelades Serge Haroche och David J. Wineland för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem. ”De harpå var sitt håll uppfunnit och utvecklat metoder för att styra och mäta enskilda kvantpartiklar. Serge Haroche och David J. Wineland har fått partiklarna att utföra konster enligt kvantfysikens regler på ett sätt som man tidigare inte trodde var möjligt”. (Källa: Kungliga Vetenskapsakademien)

På Högskolebiblioteket i Borås kan du i Summon finna artiklar av Serge Haroche och David J. Wineland tillgängliga i fulltext. Du kan behöva identifiera dig med dina inloggningsuppgifter vid högskolan för att få tillgång till artiklarna.

Du kan också söka i Wiley Online Library efter fria artiklar från dem (detta är bara ett av många ställen du kan finna fria resurser i). Du ser i träffistorna vilka som har fri access via den här markeringen:

free_wiley

Du kan också läsa fria artiklar av författarna via till exempel SciVerse, de har listat vilka de tillhandahåller utan autenticering.

En populärvetenskaplig förklaring till årets nobelpris i fysik finner du också via Kungliga Vetenskapsakademien. Det finns också olika filmer att se med pristagarna via Youtube. Bland annat ett program med David J. Wineland  med titeln Physics for the 21st Century: David Wineland: The Quantum World Single Ion Clocks.

Du finner massa mer matnyttigt på nobelprisets officiella hemsida.

Text: Lisa Carlson

Nobelprisen

IN ENGLISH

Det finns fem Nobelpris som inrättades enligt Alfred Nobels testamente. Dessa tilldelas forskare som har gjort betydande insatser och framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Något senare, 1968, stiftade Sveriges Riksbank ytterligare ett pris som många förknippar med Nobelpriset. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne är dock inte en Nobelpris men delas samtidig med de andra priserna. Fredspriset kan ges till institutioner, alla andra priser endast till enskilda personer.

young_alfred_nobelAlfred Nobel skrev i sitt testamente att han egendom skulle förvaltas och att det årligen skulle delas ut en belöning till dem som ”under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del som inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande av fredskongresser

Det finns en tilldelningsprocess som består att nomineringar, urval och tillkännagivande. Processen börjar redan året innan då Nobelkommittén skickar ut ett formulär till ca 3000 akademiker inom relevanta områden. Nominering för Fredspriset fungerar någon annorlunda. Då skickas ut en förfrågning till regeringar, medlemmar av internationella domstolar, professorer och rektorer, tidigare Fredsprispristagare samt nuvarande och tidigare medlemmar av Nobelkommittén. När nomineringsformulären kommer in nominerar Nobelkommittén ca 300 personer. Nomineringarna blir inte offentliga och personerna är inte heller medvetna att de kan vinna priset. Nomineringsprotokollet för ett pris är hemligt i 50 år från tilldelning.

Sedan skrivs en förteckning över preliminära kandidater och Nobelkommittén skriver en rapport tillsammans med vetenskapliga experter. Dessa två dokument lämnas ut till de prisutdelande institutionerna som sedan väljer en pristagare genom ett majoritetsbeslut. Beslutet går inte att överklaga och meddelas direkt efter omröstningen. Varje utmärkelse kan ha högst tre pristagare och två olika arbeten. Skulle det bli så att Fredspriset inte delas ut, vilket har hänt bl.a. under båda första och andra världskriget, delas prispengarna mellan de andra vetenskapliga priserna.

Den kommande veckan är Nobelveckan. Det är många festligheter och evenemang både i Stockholm och i Oslo underveckan. Veckan avslutas med prisutdelningen den 10 december då pristagarna får sina diplom, medalj och prispengarna. Pristagarna ska även ge en offentlig föreläsning som anknyter till ämnet för sitt pris. Prisutdelningen avslutas med en bankett.

Läs mer på Nobelpriset officiella sida. Där hittar du mycket information om tidigare vinnare samt årets vinnare.

Är du intresserad av att följa föreläsningarna så kan du göra det på youtube.com/thenobelprize från den 7. december kl 15. Där kan du också kolla på intervjuer med pristagarna, tillkännagivanden och annat.

Text: Pieta Eklund