Den norska modellen och varning för oseriösa tidskrifter

Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.

I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.

Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.

I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Norska Universitets-og høyskolerådet varnar i Universitetsavisa.no för oseriösa tidskrifter och förlag.

Text: Pieta Eklund

Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.

Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Text: Pieta Eklund

Visualisera forskning

IN ENGLISH

Har du någonsin tänkt att det vore intressant att se vilka mönster det finns inom akademisk publicering? Kanske behöver du titta på både historiska och nya trender inom ditt forskningsområde för ditt examensarbete eller din forskningsartikel? Eller kanske vill du bara hitta en expert inom ditt intresseområde? Då kan du använda Springers AuthorMapper. (Ok, vi borde kanske inte marknadsföra Springer som är likt Elsevier ett stort globalt akademisk förlag men de motarbetar iaf inte open access och författarens upphovsrätt så som Elsevier gör.) I alla fall, tillbaka till AuthorMapper. Du kan börja med att skriva ett sökrord eller så kan du börja med att bläddra bland ämnen. När du söker i den här tjänsten så kom ihåg att den här tjänsten täcker endast Springer Journals och Springer Books. Det betyder att resultaten troligtvis inte täcker allt men kan ge dig en indikation på hur ditt forskningsområde ser ut.

 

Här i bilden ovan har en sökning på University of Borås gjorts. Det går alltså i resultatet att se vilka våra forskare har samarbetat med, vilka artiklar som har skrivits, man kan t.o.m. se bibliografisk data för publikationerna. Du kommer inte direkt till artiklarna om du inte är i högskolans lokaler, det krävs också  biblioteket har en prenumeration på tidskriften. Du kan också se vilka tidskrifter som är oftast förekommande, vilka författare som har skrivit mest osv. För din egen del och för högskolans del är det väldigt viktigt att du använder namnet University of Borås och det officiella namnet på din institution när du anger adressuppgiften och inga andra tidigare namn som högskolan har använt. Söker vi i denna tjänst för University of Borås så får vi andra träffar än om vi skulle söka t.ex. University College of Borås. Det finns flera varianter av högskolans namn i denna tjänst men även i andra söktjänster. Det är ett bra exempel på att det kan vara svårt att få fram all forskning från en institution och visa vikten av att alla använder samma uniforma namn. Utöver institution kan du även söka på författarnamn, ämne, tidskriftsnamn, land, förlag och begränsa sökningen i tid och endast till artiklar som är open access, som du då har direkt tillgång till oavsett var du befinner dig. Om du börjar skriva på ett nyckelord som t.ex.  bio… så laddas det snart upp ord där bio är en del av ordet så som biomedicine, biochemistry eller evolutionary biology. Du kan välja mellan dem och det går att lägga till flera nyckelord om du vill.

 

I den här andra bilden gjordes en enkel sökning på biomedicine. Du kan se till vänster i bilden vilken institution som har producerat mest vetenskapliga publikationer där begreppet biomedicine förekommer. Du kan också se vilken forskare som har skrivit mest samt vilken tidskrift som verkar vara den huvudsakliga kanalen för att publicera artiklar inom biomedicine är. Den här typen av data kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning om ditt forskningsområde och de viktiga aktörer som finns inom fältet. Detta är enkel, grundläggande och värdefull bibliometri!

Text: Pieta Eklund