Bibliotekshögskolan och biblioteket fyller 40 år!

Bibliotekshögskolan firar 40 år i år vilket även högskolebiblioteket gör! Det fick oss att börja fundera över hur biblioteket såg ut när allting startade här på Högskolan i Borås, och hur datoriseringen har gjort sitt intåg genom åren. Vi pratade med några av våra kollegor som varit här länge och minns hur det var.  Christina Larsson är den som varit på biblioteket allra längst, hon började vid start 1972 och har varit med hela resan. Hon har arbetat med sådant som beställa och ta emot tidskrifter och böcker, fakturering, fjärrlån, plasta böcker, arbeta i lånedisken på bibliotekets olika lokaler spridda över stan, brygga kaffe, fixa blommor med mera. Hon har sysslat med det mesta med andra ord! Här nedan i fart med att låna ut en bok.

Vår katalogisatör Elisabeth Andersen kom till biblioteket 1977 och var bland annat med om att sammanställa alla kortkataloger som fanns utspridda på de olika enheterna. Här handlade det om fysiska kort som skulle maskinskrivas och sorteras i lådor.

Vid starten av bibliotekhögskolans bibliotek fanns 13000 volymer som ärvts av folkbibliotekarieutbildningen i Solna. Det kan jämföras med dagens tryckta bestånd som består av närmare 117 719 volymer! Och på det tillkommer de elektroniska resurserna (vilket är en mycket stor mängd). Biblioteket rymmer med andra ord betydligt mer material idag och många skulle nog hålla med om att det är lättare att söka bland dessa resurser. Vid start fanns endast en så kallad Libristerminal som all personal på BHS och hela bibliotekspersonalen fick dela på. Skulle något sökas fram fanns olika referensverk att ”slå i”. Det gällde att kunna hantera dessa och känna sina samlingar. Dessutom bestod hela bibliotekets samling av REF (ej för hemlån) förutom en liten del som kallades lånesamlingen dit man fick gå om man faktiskt ville låna en bok! Det här var långt före kopieringsmaskinens era och det gjordes stenciler med hjälp av en särskild maskin alternativt skrevs med karbonpapper emellan. Jämför det med dagens enorma användning av kopieringsmaskinerna i biblioteket!

Mellan åren 1972-1982 var biblioteket utspritt på 20 olika lokaler vilket minskade efterhand till dagens samlade bibliotek på 6 våningar i samma hus på Sandgärdet.

Biblioteket i Baldakinen, idag samma hus som Försäkringskassan

Karin Ekström började på biblioteket 1991 och minns att ingenting var automatiserat utan skulle krav skickas fick man skriva det i ett Worddokument och skicka iväg per post. Ordbehandlingsprogram (dosbaserat såklart) och e-postprogram hade dykt upp men däremot fanns inte ”World Wide Webb” ännu. Vilket känns helt obegripligt för oss idag. Lånekorten fick göras för hand och endast barnböckerna lånades ut via ett ”system” – BTJ2000.

1987 anställdes en ”biblioteksingenjör” på 50% vilket förmodligen blev början till den snabba teknikutveckling som har skett sen dess. Idag har all personal egen dator på rummet vilket inte var möjligt i början av bibliotekets historia. Ute i biblioteket idag finns över 200 datorer för studenter och användare och nu fler sittplatser, grupprum och mötesplatser än någonsin tidigare.

Några studenter från Bibliotekarieutbildningen 80 p grupparbetar

Karin Süld minns att hon gjorde sin praktik på högskolebiblioteket när hon läste på BHS under 1985. Hon fick testa på både informationsdisken, gallring och mycket annat men allt var under ”övervakning” och sen diskussion. Hanteringen av tryckta tidskrifter var ganska omfattande, alla nya nummer skulle noteras på små kort . Det märktes hur central Bibliotekshögskolan var på Högskolan, det var mer ”deras bibliotek” även om det även fanns förskollärarutbildning vid den här tiden. När Karin senare blev anställd på högskolebiblioteket minns hon att hon fick följa med ner till Vävskolan/Textilhögskolans bibliotek med en korg tidskrifter som diskuterades med personalen där under fikat. Väldigt informellt och trevligt.

Men är allt bättre nu? Elisabeth tycker t ex att det var en annan upplevelse att faktiskt ”känna” personalen på ett annat sätt, man var färre som jobbade på biblioteket och på hela högskolan. Karin Ekström saknar också den mer personliga kontakten man kanske hade med särskilt lärare, idag sker den mesta kontakten endast via datorn. Hon poängterar också att bibliotekarier är otroligt förändringsbenägna med tanke på alla olika system och arbetssätt som förändrats genom åren. Hon tycker det är en stor fördel att ha varit med om att gå från det tryckta till det elektroniska, det finns mer kunskap och förståelse för källorna. Christina tycker inte att hennes arbete är stressigare idag trots mängden media för nu finns det fler elektroniska resurser som ”gör en del av jobbet självt” istället för de mer resurskrävande tryckta.

Text: Lena Holmberg

Läs gärna mer om bliotekets historia i Eva Liljas kapitel ”Högskolebiblioteket” [kap 5, s. 197.] ur ”Hur Knallbygden fick sin akademi

Alla bilder är hämtade ur Högskolans bildarkiv

Annonser

One thought on “Bibliotekshögskolan och biblioteket fyller 40 år!

  1. Ping: Återblick i bloggen | Biblioteksbloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s