Peerage of Science

IN ENGLISH

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund

MOOCs, Open Access och forskningsbiblioteken.

IN ENGLISH

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson

 

How open is it och andra resurser

IN ENGLISH

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARC, PLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

Text: Pieta Eklund

Open Access + Open Educational Resouces

IN ENGLISH

Open access och open educational resources (OER) är kärnan i att göra kunskap fritt tillgängligt.

OER definieras enligt UNESO som ”technology-enabled, open provision of educational resources for consultation, use and adaptation by a community of users for non-commercial purposes” (2002). De görs tillgängliga på webben och deras huvudsakliga användare är lärare och lärosäten men de kan också användas direkt av studenterna.

OER syftar helt enkelt till att göra lärresurser fritt tillgängligt och är en logisk fortsättning på open access-rörelsen. När open access mest koncentrerar sina insatser på förlag och tidskrifter så kämpar OER med att göra kurser, kursmaterial, textböcker, videos, test, mjukvara, andra verktyg, material och tekniker som är viktiga i lärandemiljöer fritt tillgängliga.

Mycket av OER använder CC-BY-lisens. Detta betyder att materialet är fritt att distribuera, remixa, ändra och bygga på sitt eget verk på. Det betyder också att verket får användas för kommersiellt bruk så länge det finns hänvisning till det ursprungliga verket.

OER såsom open access gynnar bl.a. studenter, lärarna, de som bedriver självstudier och samhället i stort. Problemet med OER är att det finns oklarheter när det gäller upphovsrätten mellan lärare och lärosätet samt att producera OER kan betyda inkomstbortfall för de som producerar materialet. Forskare som publicerar artiklar får sällan någon ekonomisk ersättning för varken artiklarna eller det arbetet de gör när de granskar andras artiklar inför publicering i tidskrifter. Däremot får lärare som skriver läroböcker ofta ersättning för sitt arbete. Det finns inte heller någon infrastruktur som hjälper att publicera läromedel eller några krav att publicera läromedel open access även om det finns stora webbsiter som samlar denna typ av material och gör dem sökbara. OER är också mer föränderligt och komplext än vetenskapliga publikationer.

Två bra ingångar till OER-samlingar:

OER Africa – ett initiativ från Sydafrika för utveckling och användning av OER i alla utbildningsområden på den afrikanska kontinenten.

KhanAcademy – tillhandahåller fria lärresurser för alla inom bl.a. matematik, datavetenskap, ekonomi och humanistiska ämnen.

Tex: Pieta Eklund & Lisa Carlson

Tveksamma förlag – release på den engelska versionen

IN ENGLISH

Guiden att bedöma tveksamma oa-förlag som publicerades för några veckor sedan i den här bloggen har nu översatts till engelska. Den svenska versionen har blivit uppdaterad men några nya exempel och några otydligheter har förtydligats.

Det är viktigt att kontrollera den tidskriften du väljer att publicera i så att du inte råkar publicera i en tidskrift som saknar ett vetenskapligt tillvägagångssätt för att acceptera, granska och publicera vetenskapliga artiklar. Det dyker hela tiden upp nya tveksamma förlag och de har nya knep för att verka mer seriös och för att få citeringar. Dessa tidskrifter fungerar så att de tar betalt (dock inte alls lika mycket som t.ex. Springer eller andra välkända förlag) för att publicera din artikel men lägger knappt något arbete på din artikel: din artikel blir inte granskad, den redigeras inte osv.

Det senaste knepet att höja tidskriftens impact factor är att köpa citeringar. Vissa förlag har börjat skicka tack-meddelanden till dem som har citerat artiklar från dess tidskrifter i andra förlags tidskrifter. I dessa e-postbrev skriver de att de erbjuder gratis publicering av dina kommande artiklar i sina tidskrifter så klart om du citerar deras artiklar tillräckligt många gånger. Syftet med detta förfarande är alltså att öka citeringar så att förlagets tidskrifter och därmed tidskriftens får hög impact factor, vilket är oetiskt. Läs mer om detta och se ett exempel på tack-e-postbrevet i Jeffery Beall’s blogg.

Guiden Open access och tveksamma förlag

Open Acccess and predatory publishers – the guide

Text: Pieta Eklund

Hur gör du din forskning Open Access

IN ENGLISH

I Sverige har bl.a. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Kungliga biblioteket skrivit på Berlin deklarationen men som en enskild person skriver du kanske inte på deklarationen. I detta inlägg kan du läsa några tips till dig som forskar, är bibliotekarie eller anställd vid ett universitet eller en högskola eller forskningsfinansiär om vad som du kan göra för att göra forsknings fritt tillgängligt. Tipsen kommer från den officiella sidan för Open Access Week 2012.

Du som forskar kan skicka in din artikel till en open access-tidskrift när det finns en lämplig sådan inom ditt område. Se bara till att de inte är en tveksam open access-tidskrift och är du misstänksam, hör av dig till ditt bibliotek för råd. Du kan också parallellpublicera genom att ladda upp din pre-print i ett institutionellt arkiv som hos oss heter BADA och om förlaget tillåter så kan du även ladda upp postprint. Det finns en viss förvirring kring begreppen preprint och postprint. Preprint i detta fall syftar till den version av din artikel som inte har genomgått en granskningsprocess än och postprint till den version som har gått igenom granskningsprocessen och ändringarna är gjorda men som inte har sätts med förlagets typsnitt och layout än. Närmare 80% av förlag tillåter deponeringen av postprint i ett institutionellt arkiv. Kom ihåg att alltid behålla din upphovsrätt; förlaget behöver inte ha upphovsrätten för att kunna publicera din artikel! Om förlaget inte tillåter dig behålla upphovsrätten, fundera på om det är ett förlag du vill publicera hos och se till att du i alla fall behåller rätten att parallellpublicera. Fler tips på vad du som forskare kan göra för att främja open access.

Om din institution inte än har ett institutionellt arkiv så kan du börja arbeta för att sätta upp ett sådant. Om din institution inte har råd med ett eget arkiv (antingen ett som ni köper eller ett open source) så finns det ett ”föräldrarlöst arkiv” (orphan repository) som du kan marknadsföra för de forskare som vill publicera open access. Du som är bibliotekarie kan också hjälpa forskare att deponera deras forskning i det institutionella arkivet. Du kan också marknadsföra open access och publicering i en open access-tidskrift och prata om fördelarna med open access (forskares resultat kommer till användning snabbare, alla har obehindrat tillgång till forskning, fler citeringar till artiklarna osv.) Fler tips på vad du som bibliotekarie kan göra för att främja open access.

Även forskningsfinansiärer kan arbeta för open access. Många finansiärer kräver redan open access-publicering för de publikationer som är ett resultat av forskning som de finansierar. Självklart kan det finnas undantag till regeln så som att forskningen är hemligstämplad, det finns en pågående patentasökning eller att resultaten förväntas generera inkomst. Forskningsfinansiärer kan erbjuda sig att betala publiceringsavgiften, sponsra open access-tidskrifter eller hjälpa dessa tidskrifter att täcka avgifter för de forskare som annars inte skulle ha råd att publicera open access. Fler tips på vad du som forskningsfinansiär kan göra för att främja open access.

Universitet och administratörer kan också verka för open access. De kan göra så genom att implementera en policy som främjar open access-publicering. Vi på Högskolan i Borås har en publiceringspolicy. Den skulle dock kunna göras tydligare när det gäller open access-publiceringen, parallellpublicering och att forskare ska behålla rätten till sina artiklar. Fler tips på vad universitet och administratörer kan göra för att främja open access.

Det finns m.a.o. mycket som en enskild person, vissa fall i samverkan med andra, kan göra för att verka för open access.

Text: Pieta Eklund

Set default to Open Access

IN ENGLISH

Årets tema för open access veckan är att open access-publicering ska vara det förvalda sättet att publicera på. Målet med veckan är att medvetandegöra forskare om open access som ett alternativ till det traditionella ”closed access-” sättet att publicera och distribuera forskningsresultat. Snart har det gått tio år sedan Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities skrevs och undertecknades av många universitet och bibliotek. Deklarationen definierar open access samt fastslår att det vetenskapliga uppdraget endast är halvfärdigt om resultaten inte sprids så att samhället lätt kan ta till sig resultaten. Deklarationen stödjer helt enkelt open access-publiceringen.

Under året har open access-rörelsen haft några stora framgångar. I april meddelade Världsbanken att de kommer att implementera open access-policy, vilket på lång sikt kommer att innebär att all deras forskning görs fritt tillgängligt. I juli föreslog några brittiska politiker att brittiska regeringen borde se till att all forskning finansierat av offentliga medel borde göras tillgängliga online och utan kostnad. Under samma månad rekommenderade även amerikanska politiker att all forskning finansierad av NIH (National Institute of Health) borde göras fritt tillgängligt senast sex månader efter publiceringen.

I Finch-rapporten som publicerads i somras framkommer det att open access uppfattas som framtiden inom den vetenskapliga publiceringen.  Finch-rapporten förespråkar den gyllene vägen (publicering i oa-tidskrfter) till open access istället för den gröna vägen (parallellpublicering i institutionella arkiv).  Övergången till open access-tidskrifter kommer inte att ske över en natt och det kommer inte heller att vara billigt. Just nu betalar de brittiska universitet och högskolor runt £200m per år för tillgång till vetenskapliga artiklar. Enligt Finch-rapporten skulle det kosta ca £60m per år för att göra all brittisk offentligt finansierad forskning fritt tillgängligt. Nu planerar den brittiska regeringen att forskning ska göras fritt tillgängligt för alla som vill ha tillgång till den senast 2014, dock kommer inte några nya pengar tillsättas för att genomföra denna reform utan det ska finansieras med befintliga pengar. I det stora hela är det ett väldigt beundransvärt mål som den brittiska regeringen stävar mot men det finns även de som kritiserar valet av väg till open access. Stevan Harnad, en av de mest tongivande personerna inom oa-rörelsen, menar nämligen att den gyllene vägen till oa som Finch-rapporten förespråkar inte är den bästa eller mest effektiva vägen, speciellt när inga nya pengar tillkommer. Harnad förespråkar den gröna vägen.

Ytterligare en stor framgång för open access är att EU kommissionen har sagt att all forskning som får medel från Horizon 2020, EUs nya ramprogram för forskning med €80 miljarder, måste göras fritt tillgängligt sex till tolv månader efter publiceringen. Bara några veckor senare kom nyheten om att hela området partikelfysik kommer att övergå till open access.

I Sverige har regeringen i sin forskningspolitiska proposition för åren 2013-2016 (Forskning och innovation Prop, 2012/13:30) gett Vetenskapsrådet uppdraget att utveckla former och nationella riktlinjer för open access både när det gäller forskningsresultat och forskningsdata.

Text: Pieta Eklund

Open Access vecka 2012

IN ENGLISH

Nu är det dags för open access -vecka. Så som förra året så kommer det komma under hela veckan ett inlägg om dagen i bloggen. Inläggen täcker olika aspekter av open access och iår skriver vi bl.a. om OER, Open Educational Resources. För att färska upp minnet så kan du läsa alla tidigare inlägg om open access som vi har skrivit i den här bloggen.

Du kan också läsa detta mycket läsvärda inlägg om vad open access inte är från Duke University. För att kort sammanfatta inlägget så är open access inte 1) mer utsatt för bedrägeriförsök än traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, 2) det finns inte bara ett sätt att publicera open access, och 3) open access är inte heller en affärsmodell.

Text: Pieta Eklund

Tveksamma open access-förlag – igen

Många högskolor och universitet har beslutat att forskare ska publicera i en oa-tidskift och det finns även många forskningsfinansiärer som kräver oa-publicering. Kravet på oa-publicering har gjort att många tveksamma oa-förlag och oa-tidningar finns på marknaden. Dessa kan innebära huvudbry för dig som forskar och ska publicera. Hur ska du veta vilka av alla oa-förlag som är seriösa och hur kan du försäkra sig om att just den tidskrift du väljer att publicera i håller hög kvalitet?

Vi på biblioteket tagit fram en guide (pdf-fil) med konkreta tips som kan hjälpa till vid bedömning av oa-förlag och oa-tidskrifter. Många av exemplen i guiden är från vårdvetenskap men det som skrivs gäller alla vetenskapliga områden. Det kan t.o.m. sägas att STEM-området (Science, Technology, Engineering och Mathematics) är hårdast dabbat då mycket av pengarna ligger inom dessa områden.

Om du är tveksam inför valet av oa-tidskrift eller oa-förlag? Hör av dig till mig.

EDIT: 2012-10-15 Guiden har uppdaterats. Du hittar den uppdaterade guiden här.

Text: Pieta Eklund

DOAB – Böcker öppet tillgängliga

IN ENGLISH

För snart en vecka sedan lanserades Directory of Open Access Books (DOAB) som är ett komplement till Directory of Open Access Journals (DOAJ). DOAB är en service för att tillgängliggöra och samla vetenskapligt granskade böcker utgetts under open access-licens till ett ställe. DOAB är sökbar och det finns länkar till fulltext böckerna, antingen via utgivaren eller via det institutionella arkivet där boken finns.

Syftet men den nya tjänsten är att synliggöra open accessböcker och skapa en värdefull resurs för både forskare, bibliotek och andra som är intresserade av att läsa vetenskapliga böcker. Just nu finns det strax över 20 utgivare med ca 750 open accessböcker och fler väntar på att bli publicerade. Målet är att under kommande månaderna öka antalet publicerade böcker i tjänsten. DOAB är öppen för utgivare som ger ut vetenskapligt granskade böcker open access.

Lars Bjørnshauge och Salam Baker Shanawa som har utvecklat DOAB har även varit med och utvecklat DOAJ.

 

Bilden är hämtad från doabooks.org

Text: Pieta Eklund