Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.

Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Text: Pieta Eklund

Kort om nya krav från VR

Vetenskapsrådet har i årets utlysning lagt till ett krav på en obligatorisk datapubliceringsplan, speciellt i de fall där insamling av data är en stor del av projektet. I ansökan måste du bifoga en plan där du beskriver projektets data, hur du samlar in den, lagrar och tillgängliggör datan för andra. VR skriver att syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som deltar i projektet. Läs mer på deras sida. I bloggen Open access i Sverige finns det att läsa korta instruktioner om vad som menas med t.ex. beskrivning av data eller datapublicering. Där finns även en länk till Svensk nationell datatjänsts snabbguide till VRs datapubliceringsplan.

Sista ansökningsdagar för alla ämnesområden och utlysningar är som följer:

  • HS — 27 mars
  • KFOU — 27 mars
  • MH — 3 april
  • NT — 12 apri
  • U —  18 april
  • Infrastruktur — 18 april
  • Genusforskning — 18 april
  • De sex riktade satsningarna — 24 april

Vetenskapsrådets aktuella utlysningar kan du hitta här.

Visualisera forskning

IN ENGLISH

Har du någonsin tänkt att det vore intressant att se vilka mönster det finns inom akademisk publicering? Kanske behöver du titta på både historiska och nya trender inom ditt forskningsområde för ditt examensarbete eller din forskningsartikel? Eller kanske vill du bara hitta en expert inom ditt intresseområde? Då kan du använda Springers AuthorMapper. (Ok, vi borde kanske inte marknadsföra Springer som är likt Elsevier ett stort globalt akademisk förlag men de motarbetar iaf inte open access och författarens upphovsrätt så som Elsevier gör.) I alla fall, tillbaka till AuthorMapper. Du kan börja med att skriva ett sökrord eller så kan du börja med att bläddra bland ämnen. När du söker i den här tjänsten så kom ihåg att den här tjänsten täcker endast Springer Journals och Springer Books. Det betyder att resultaten troligtvis inte täcker allt men kan ge dig en indikation på hur ditt forskningsområde ser ut.

 

Här i bilden ovan har en sökning på University of Borås gjorts. Det går alltså i resultatet att se vilka våra forskare har samarbetat med, vilka artiklar som har skrivits, man kan t.o.m. se bibliografisk data för publikationerna. Du kommer inte direkt till artiklarna om du inte är i högskolans lokaler, det krävs också  biblioteket har en prenumeration på tidskriften. Du kan också se vilka tidskrifter som är oftast förekommande, vilka författare som har skrivit mest osv. För din egen del och för högskolans del är det väldigt viktigt att du använder namnet University of Borås och det officiella namnet på din institution när du anger adressuppgiften och inga andra tidigare namn som högskolan har använt. Söker vi i denna tjänst för University of Borås så får vi andra träffar än om vi skulle söka t.ex. University College of Borås. Det finns flera varianter av högskolans namn i denna tjänst men även i andra söktjänster. Det är ett bra exempel på att det kan vara svårt att få fram all forskning från en institution och visa vikten av att alla använder samma uniforma namn. Utöver institution kan du även söka på författarnamn, ämne, tidskriftsnamn, land, förlag och begränsa sökningen i tid och endast till artiklar som är open access, som du då har direkt tillgång till oavsett var du befinner dig. Om du börjar skriva på ett nyckelord som t.ex.  bio… så laddas det snart upp ord där bio är en del av ordet så som biomedicine, biochemistry eller evolutionary biology. Du kan välja mellan dem och det går att lägga till flera nyckelord om du vill.

 

I den här andra bilden gjordes en enkel sökning på biomedicine. Du kan se till vänster i bilden vilken institution som har producerat mest vetenskapliga publikationer där begreppet biomedicine förekommer. Du kan också se vilken forskare som har skrivit mest samt vilken tidskrift som verkar vara den huvudsakliga kanalen för att publicera artiklar inom biomedicine är. Den här typen av data kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning om ditt forskningsområde och de viktiga aktörer som finns inom fältet. Detta är enkel, grundläggande och värdefull bibliometri!

Text: Pieta Eklund

Publicera Open Access

IN ENGLISH

Open Access publicering betyder att forskaren väljer att publicera sin artikel i en Open Access-tidskrift. Dessa tidskrifter är fritt tillgängliga för alla på internet för t.ex. läsning, nerladdning och citering.  Forskningsresultat är tillgängliga för alla med internetuppkoppling och inte bara dem som har råd att betala för en prenumeration Med Open Access-publicering blir din artikel synligare, den får mer citeringar och genomslagskraft.

Att publicera sig Open Access påverkar inte kvaliteten utan artiklarna genomgår samma vetenskapliga granskning som artiklarna i traditionella vetenskapliga tidskrifter. En skillnad däremot är att Upphovsrätten stannar hos författaren istället för att skrivas över till ett tidskriftsförlag.

Open Access-tidskrifter startades som alternativ till den traditionella tidskriftsmarknaden. Omkostnaderna för publicering finansieras oftast med article processing charge (APC), medlemsavgifter eller genom stöd från forskningsinstitutioner och till viss del även via reklam. Publiceringsavgift varierar i storlek och kan vara från $US 1000 till $US 3000. Det går att söka pengar för att kunna betala avgiften eller så kan du redan i din forskningsansökan inkludera en publiceringsavgift (APC).

Open Access-tidskrifter kan du hitta via DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där listas tusentals tidskrifter ämnesvis. Man ska dock vara uppmärksam och undersöka förlagen då det har, som följd av Open Access, dykt upp oseriösa förlag. Dessa förlag säljer dyra prenumerationer av sina tidskrifter till biblioteken eller vänder sig direkt till forskaren för att få tag i APC-pengarna. Du kan läsa om förlagen i Universitetsläraren nummer 15/11. I artikeln finns ett antal kriterier som Caroline Sutton menar kännetecknar ett seriöst OA-förlag och OA-tidskrift. Caroline Sutton är ordförande för OASPA, en internationell branschorganisation för OA-förlag. Hon menar att på tidskriftens eller förlagets hemsida bör en rad uppgifter framgå:

  1. Tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns organisationen.
  2. Väl redovisat peer-review-förfarande. (absolut viktigaste punkten)
  3. Vilka som är med i redaktionskommittén, med fullständigt namn och helst också hemuniversitet.
  4. Licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln, så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online.
  5. Det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål. (Universitetsläraren, 2011, 15/11)

Ytterligare några punkter som man kan tänka på är: inbjudan att skriva en artikel välskriven, vilka andra författare har publicerat i tidskriften och vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Både på Lunds Universitet och på Blekinge Tekniska Högskola finns bra sidor om tveksamma OA-förlag. Om du har blivit kontaktad av ett förlag som du inte känner till eller är tveksam till, tveka inte att kontakta Bibliotek & läranderesurser.
Parallellpublicering är också ett sätt att publicera sig Open Access. Det betyder att du tillgängliggör din vetenskapligt granskade artikel fritt tillgängligt via BADA (Borås Academic Digital Archive).

Parallellpublicering är också ett sätt att möta kraven från forskningsfinansiärer som kräver Open Access.  Det finns studier som visar att parallellpublicering ökar citeringsfrekvensen av artiklarna. Det är också bra att veta att 90 % av förlagen tillåter, utan tillstånd, parallellpublicering i författarens heminstitutions arkiv. Då är det författarens slutgiltiga version, inte förlagets publicerade version som kan läggas i BADA. Det enda som behövs är en komplett referens till förlagets version. Det kan finnas en embargoperiod, vilket betyder att artikeln får publiceras efter en viss tid men allt detta tar BADA hand om. Om du vill läsa själv vad förlagen tillåter kan du besöka Sherpa/Romeo.

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: