Förstå dina rättigheter

IN ENGLISH

Du som författare har rättigheter, både ideella och ekonomiska. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till en annan part medan de ideella rättigheterna har du alltid kvar. Syftet med upphovsrätt är att ha balans mellan kreatörens (dina) behov av skydd och användares behov av tillgång. T.ex. så kan användare kopiera för eget bruk, referera eller citera ur dina offentliga texter men du ska alltid bli citerad. Har du överlåtit dina ekonomiska rättigheter till förlaget så är det förlaget som beslutar om användningen av ditt verk. Det betyder att förlaget genom licensavtal kan begränsa de rättigheter som lagen medger.
För att kunna parallellpublicera i BADA måste du veta om du har upphovsrätten till dem eller inte.

Det finns följande sätt att dela publikationer på när det gäller upphovsrättspolicy:

  1. Författaren behåller, om inget annat avtal skrivits, upphovsrätten till det som publiceras vid Högskolan i Borås och rekommenderas att göra det fritt tillgänglig via BADA.
  2. När det gäller internationella vetenskapliga tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlaget och då antingen begränsat eller överlåtit sina rättigheter. De flesta förlag tillåter ändå parallellpublicering om vissa villkor uppfylls. I Sherpa/Romeo kan du läsa förlagens policys.
  3. Om monografiavhandlingen har publicerats av Högskolan eller institutionen har författaren upphovsrätten och den kan publiceras i sin helhet i BADA. Om din monografiavhandling publiceras av ett förlag måste du be om tillåtelse.
  4. Om du har skrivit en sammanläggningsavhandling har du som författare rättigheten till den. De artiklar eller andra publikationer som ingår i avhandlingen och som publicerats i tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlag och då måste möjlighet till parallellpublicering kontrolleras hos varje förlag. Här är ett exempel ur BADA.
  5. För böcker, antologibidrag, rapporter, tidskrifter utan policy och publicerade konferensbidrag bör författaren kontakta förlaget och be om tillåtelse.

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: