Google är inte källan!

Google is not your source

Den här fotade jag på en disputation där opponenten visade upp bilden till höger. Jag kommer inte längre ihåg i vilket sammanhang hon visade bilden men idag fick jag en fråga på informationspunkten som påminde mig om bilden och varför jag tog den.

Frågan jag fick handlade om referenser och hur man skriver dessa. Vi får många frågor om hur man ska referera till olika typer av material. Ibland är referenserna enkla och rätt, ibland är det mer krångligt och ibland har det blivit krångligare än det behöver vara. Vi vet ju alla att skriva referenser inte är så enkelt alla gånger. I detta fall hade studenten hittat något i Emerald som hen ville använda i sitt arbete och ville veta hur man referera till Emerald.

Man använder hänvisningar i olika syften. Ibland vill man visa hur beläst man är och ibland vill man styrka sitt eget påstående med någon annans verk och ibland vill man visa på den vetenskapliga diskussionen som pågår inom ämnet. Det som ändå är det samma för alla olika hänvisningar är att det man hänvisar till i löpande texten ska hittas i referenslistan. Alltså, hänvisar jag till en artikel skriven av en Nilson så måste det finnas en referens till Nilsons text i referenslistan. Då spelar det inte någon roll om jag har hittat den via Emerald, Ebsco eller Google för läsaren har tillgång till artikeln via en annan databas och därför är det ointressant vem har levererat artikeln till mig.

Du kan söka i våra databaser för vetenskapliga artiklar, böcker, konferenspapers osv och dessa är alltid publicerade någonstans. Det är inte databasen, databasleverantören[1] eller sökmotorn som är källan som ska hänvisas till utan källan är själva artikeln, boken eller konferenspaper. Alltså, när du gör sökningar i databaser och hittar relevanta texter så är det dessa du ska hänvisa till, inte Google, Emerald eller Scopus. Det jag försöker säga är att det inte är intressant att redovisa vilken databas eller med hjälp av vilken sökmotor du har hittat artikeln. Det finns undantag till detta och det är tillfällen då din lärare vill veta dina sökvägar och sökbegrepp men det gör du för att visa att du har förstått hur du söker och vilka sökbegrepp du har använt, inte för att databasen är din källa. Kom ihåg: databasen är vägen till din källa, inte källan!

Det är möjligt att hämta färdiga referenser till en artikel från databaser. Det finns ofta en länk som heter något i stil med Skapa referens, How to cite, Cite this eller Create bibliography eller ladda ner en EndNote-fil som du kan öppna i EndNote[2]. Då heter det något i stil med Export Citations. Visste du förresten att om du är student vid Högskolan i Borås så du kan ladda ner EndNote på din egen dator?

Text: Pieta Eklund

 


[1] Databaser kan levereras till oss av olika databasleverantörer. Samma databas kan alltså finnas hos olika leverantörer; ett universitet har den via en leverantör medan vi har den via en annan vilket också gör att det är ointressant med varifrån man hittar en artikel. Och det spelar inte heller någon roll om du hittar en text du vill använda via Google eller via Bing.

[2] Ett av många olika referenshanteringsverktyg

BT’s debutantpris! Vi har boken i olika format

”Nu är det klart: Susanna Lundin fick Borås tidnings debutantpris.
Juryns motivering löd: För en roman som med nyfikenhet och precision osäkrar gränserna för människans villkor och litteraturens möjligheter


Är du nyfiken på Susannas roman Hindenburg, finns den att låna både som tryckt bok på plan 4, hylla Hc Lundin och som e-bok via Elib (du loggar in med ditt vanliga användarnamn och lösenord).
Hindenburg





















Text: Karin Ekstöm

LoungeTalks om OER

ENGLISH

Igår spelade vi på biblioteket in ännu ett LoungeTalk, det är små filmer där någon aktuell på högskolan berättar om sitt projekt eller forskning. Temat denna gång blev öppna lärresurser och det flerfaldigt prisbelönta projekt som universitetsadjunkt Ramón Garrote arbetet med. Projektet heter  USo+I där hela kurser baserade på fritt tillgängligt innehåll, så kallat OER (open educational resources) samlats på USB-minnen för att på så sätt kunna spridas i utvecklingsländer i Sydamerika där datorer och internetuppkoppling delas och kan vara sporadisk.

OER eller öppna lärresurser är digitalt material som kan återanvändas inom inlärning och fritt tillgängligt med öppna licenser för användning. De bygger på att material och programvara som behöver anordnas har till exempel creative commons licenser. Med andra ord, man behöver inte uppfinna hjulet gång på gång men ”open”-kulturerna bygger på att man delar sitt material så att andra kan använda och anpassa det till sina egna förutsättningar.

Se gärna vårt LoungeTalks!

Text: Lisa Carlson

Från Summon och Google Scholar till Endnote

ENGLISH

Endnote är ett referenshanteringsprogram som Högskolan i Borås tillhandahåller för sina studenter och forskare. Programmet förenklar din referenshantering och kan hjälpa dig hantera dina bibliografiska referenser och skapa rätt typ av referens åt dig. De allra flesta databaser och bibliotekets discoverysystem Summon stödjer idag en export av referensen till Endnote. Det är därefter lätt att koppla Endnote till Word så att du exporterar referenser in i ditt arbetsdokument och kan skapa en korrekt litteraturlista.

Var noga med att välja rätt format på dina referenser, de vanligaste är Harvard och APA och du finner information och guider till båda på bibliotekets hemsida under Skriva och Presentera. Men var noga med att läsa instruktionerna från just din lärare och institution om vilket referenssystem som skall användas.

Här finns också en 2 minuters guide till hur man sparar träffar i Summon och exporterar dem till Endnote samt en guide om hur man under inställningar i Google Scholar också kan exportera sina träffar till Endnote (1:10 min).

En nyhet som snart kommer till Endnote är att i och med uppdateringen till Endnote X6 så kommer en synkningsfunktion att finnas till WebEndnote, vilket inte tidigare varit möjligt. I och med finns också en app till iPad som kan laddas ner från iTunes som också såklart kan synkas till ditt Endnote konto. Men viktigt är att detta gäller först när version X6 är på plats, vilket kommer dröja ett par veckor än. Och vi kommer få tillfälle att återkomma till det.

Text & Film: Lisa Carlson

Språkgranskning

IN ENGLISH

Jag fick vidarebefordrat ett mail som en doktorand hade fått från ”Forsknings och manuskriptexperterna av amerikansk och brittisk stil (FMABS)” [sic]där hon erbjuds språkgranskning. Det fanns några länkar i mailet men de fungerade inte och hon kallades för ”Kära Doktor …”. Det gick inte att besöka företagets hemsidor för att undersöka vad det är för företag som erbjöd den här tjänsten.

Dessa mail liknar de inbjudan som du kanske får dagligen om att skicka in en artikel eller konferenspaper där du inte känner förlaget eller konferensarrangören och därför vet inte om du kan lita på dem eller inte. Det finns många som försöker locka till sig kunder och pengar så det är bäst att vara misstänksam när du får erbjudanden av den här typen på mailet.

Högskolan har ramavtal med flera språkbyråer via Aropa.se och nätet är fylld med den här typen av tjänster. På nätet kan man få en sida granskat gratis som exempel på deras språkkunskaper. Väljer man sedan en tjänst så har de olika prissättningar: vissa har per ord och vissa per sida. De avtal som högskolan har bör följas och därför ska du kolla på Avropa.se vilka ramavtal för översättningstjänster inom olika språkområden det finn. Tjänsterna gäller översättning till och från svenska samt språkgranskning, korrekturläsning och bestyrkande av handling.

För studenter registrerade vi Högskolan i Borås har vi på biblioteket språkstöd. Det finns hjälp att få om du vill utveckla ditt skriftspråk eller för dig som har svenska som andra språk. Vi har även hjälp frö dem som upplever läs- och skrivsvårigheter.

Text: Pieta Eklund

Forskningsfusk och forskningsdata

IN ENGLISH

Den fjärde februari sände Vetenskapens värld ett program där ett inlägg handlade om forskningsfusk: vad händer när en forskare blir anmäld för forskningsfusk? Vilka system finns det för att kontrollera och avslöja eventuellt fusk? Det man kom fram till var att strukturen kring att avslöja forskningsfusk varken skyddar den som anmäler eller den som blir anmäld. Ofta ställs ord mot ord. Det är kanske så att en doktorand eller en ung forskare inte vågar säga ifrån då hen är rädd om sin forskningskarriär eller att forskningsinstitutionen inte vågar ta itu med anmälan då det kan innebära förlorat forskningsanslag och anseende.

När oegentligheter upptäcks kan forskningspublikationen dras tillbaka. Det betyder att resultat från den artikeln inte bör användas i framtida forskning. För det mesta dras artiklar tillbaka p.g.a. plagiering, allvarlig feltolkning av resultat, fabricerade forskningsdata eller självplagiering, d.v.s. när textstycken från egna tidigare publicerade texter används utan hänvisning.

Det tillhör forskningen att forskaren har sin forskningsdata välorganiserad samt att anteckningar, lab- och loggböcker finns sparade för att forskningsresultaten skall gå att duplicera och på det sättet prövas. Programmet drar paralleller till idrotten och de dopningskonroller som idrottare rutinmässigt och oanmällt utsätts för. Brian Deer, som upptäckte fusk i den sk. Wakefield-studien om kopplingen mellan vaccin och autism, menar att forskningsvärlden borde kontrolleras på samma sätt som idrottsvärlden: oanmälda besök för granskning av dokumentation från undersökningar etc. Wakefield studien drogs tillbaka tolv år efter publiceringen.

I Sverige har Vetenskapsrådet börjat med att kräva en datapubliceringsplan i samband med ansökan för forskningsanslag. De vill att forskarna ska beskriva om eller hur forskningsdatan kan göras öppet tillgängligt för att eventuellt användas inom andra forskningsprojekt men även för attöppet tillgängliggöra forskningsdata kan ge ökat antal citeringar. Frågan är om den kan ha ett annat syfte också? T.ex. att i framtiden kunna kontrollera forskningsresultaten mot forskningsdatan.

Fram tills för tre år sedan utreddes forskningsfusk av Vetenskapsrådet. Nu handläggs utredningar istället av en nationell myndighet, Centrala Etikprovningsnämnden. Sedan Centrala Etikprovningsnämnden tog över ansvaret har endast fyra fall av misstänkt forskningsfusk utretts. I Vetenskapens värld menar Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms Universitet, att det finns behov av ett helt nytt system för att hantera forskningsfusk, t.ex. att utländska experter kallas in eftersom den svenska forskningsvärlden är liten och alla känner alla. Kretsen som kan utreda forskningsfusk är därmed begränsad.

Det finns inte en databas eller källa för att söka för tillbakadragna artiklar. Däremot finns det ett blogg Retraction Watch där det skrivs om tillbakadragna artiklar. Det finns några studier gjorda kring tillbakadragna forskningspublikationer som t.ex. The persistence of error: a study of retracted article on the Internet and in personal libraries och A Comprehensive Survey of Retracted Articles from the Scholarly Literature. Den första undersöker artiklar som trots tillbakadragning fortfarande finns tillgängliga på webben och den senare undersöker tillbakadragna poster inom flera discipliner, inte endast inom medicin och life sciences.

Det som undersökningarna och även de medverkandena i TV-programmet efterfrågar är ett bättre sätt att medvetandegöra och diskutera tillbakadragen litteratur inom olika discipliner samt att skapa ett nytt oberoende system för att utreda forskningsfusk. Kanske ska vi ta efter Norge? Där kan man få fängelse för forskningsfusk.

Se Vetenskapens värld. Inslaget om forskningsfusk börjar ca 21:30 in i programmet. Fusk är ett problem även inom andra områden inom högskole- och universitetsvärlden. Läs nyheten om Stockholms universitet som lägger ner distanskurser p.g.a. fusk.

Text: Pieta Eklund

Vill du förbättra ditt akademiska språk? Lund hjälper dig.

IN ENGLISH

Det finns otroligt mycket guider om hur man skriver vetenskapligt i olika former, både som tryckta böcker, till exempel på hylla 001.42, 400 eller 808 hos oss på biblioteket men också på nätet. Högskole- och Universitetsbibliotek brukar ofta ha egna guider och dessutom samla andra på webben.

Nu har Lunds Universitet släppt sin guide som tidigare bara varit tillgänglig för deras studenter och personal. Den heter AWELU, Academic Writing in English och riktar sig till den som skriver akademiskt på engelska. Denna resurs är nu en Open Educational Resource, OER, vilket innebär att den är fritt tillgänglig för alla att använda.

Denna guide är mycket omfattande och även om den är något anpassad till Lunds biblioteksresurser är det mesta användbart av andra. Så passa på att ta del av denna och förbättra eller lär dig hur du skriver akademiska texter.

Men detta är inte allt de gör på Lund, igår annonserades det att de i framtiden kommer att ge gratis online kurser, så kallade MOOCs. Spännande utveckling!

Text: Lisa Carlson

”En sådan bok man inte får låna hem” eller hur kursboken fungerar

IN ENGLISH

De böcker som finns på en kurslitteraturlista till någon av högskolans kurser har biblioteket som målsättning att ha ett exemplar av som enbart används i biblioteket för att studera på plats. Därtill har vi också boken för utlåning antigen som e-bok eller som fysiskt exemplar.

Hur vet man då om en bok finns som kursbok/referensexemplar eller ”sådan man inte får låna hem”? Man utgår som vanligt från Summon som är bibliotekets söktjänst. När man skrivit titel eller författare i sökrutan får man en resultatlista som ser ut ungefär såhär:summonkat

Här finns all information du behöver för att veta om boken finns i ett exemplar som är en kursbok. Väljer du att klicka dig vidare från träfflistan får du en mer detaljerad bild av boken och vilka väntetider som finns om du vill låna ett exemplar med dig hem och möjlighet att till exempel ställa dig i kö på den.

kursref_1Därefter är det bara att uppsöka plan 1 på biblioteket där det finns en hylla med böcker märkt Kursböcker. För att hitta boken kan du se de gröna ringarna på bilderna i detta inlägg. De indikerar vart på hyllan boken finns. I detta fall står boken under bokstaven T, på Thurén, alltså bokens författare. Men boken kan också stå på titel eller som i detta fall författare så var noga med att notera informationen om placering. Om boken inte finns på plats så är den vanligaste förklaringen att den används av någon annan och den kommer oftast på plats under dagen. Om du saknar en bok flera dagar i rad så är det bra att kontakta informationsdisken på plan 2. Om du upptäcker att en av böckerna på din kurslista inte finns som kursreferens så kontaktar du också informationspunkten för att meddela vilken bok det är och vilken kurs den tillhör.

Text & bild: Lisa Carlson

Stipendium under 2013

Ett stipendium är en penninggåva till en student eller forskare (finns också andra som kan söka stipendier). Normalt ges ett stipendium för att bekosta en framtida utgift i form av studier och resor, men vissa stipendier söker man efter avslutade studier. På biblioteket finns information och förteckningar över stipendier på plan 2,5, hylla 001.4 Allmänna stiftelser och fonder. Men mest  uppdaterad information finns på Internet. Bland dem man kan titta på finns:

Global Grant

Studentum

Stipendier.se som är avgiftsbelagd.

Anslag och stipendier till Göteborgs universitet.

Alla Studier

Det finns många fler och man kan hitta dem via att söka i till exempel Google.

Under ett år finns många stipendier att söka. På högskolans hemsida finns lite information om olika.

Nu närmast kan du som avslutat ditt examensarbete inom området kvalitet som är relevant för tillämpning inom livsmedel, läkemedel eller kemisk teknisk industri söka Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK’s stipendium LLK. Ett examensarbete inom grundutbildningen, som kan komma ifråga för stipendiet, skall behandla en frågeställning inom kvalitetsområdet t.ex.:

tillämpning av kvalitetsverktyg

ledningssystem inom kvalitet, miljö, produktsäkerhet m.fl.

mätbara kvalitetsparametrar med resultatredovisning

statistisk processkontroll

ständiga förbättringar, t.ex. Lean och Sex Sigma.

Du läser mer på deras hemsida. Ansökan skall vara Jan Karlström, Cederroth AB, Box 715, 194 27 Upplands Väsby eller via e-post till: jan.karlstrom@cederroth.com senast den 15/1 2013.

Läs mer om kommande stipendier du kan söka på vår hemsida.

Text: Lisa Carlson

Återblick i bloggen

Det är ett nytt år och nya utmaningar som väntar på oss men här kan du så länge läsa vad det är som hände på biblioteket under 2012.

I januari skaffades ett tidskriftspaket från Taylor & Francis inom områden om Social sciences and Humanities och Science and Technology. Vi hade även en bokrea. Vi bloggade även om kursböcker och vad som gäller.

I februari kunde du igen köpa vårt fina tyggkasse igen och Ebrary finns som app till surfplattor och telefoner. Det hände mycket inom publiceringsvärlden så som lagförslagen SOPA, PIPA och Research Works Act. Vår egen Malin Utter blir ledamot i expertgruppen för utbildning och lärande. Visualisering av information börjar bli så pass intressant att vi skriver ett inlägg om det. Vetenskapsrådet kommer med ett nytt krav på datapubliceringsplan. Alla ansökningar till VR måste inkludera ett plan på hur forskningsdata ska göra tillgängligt. I februari fick vi även fåra nya möbler i loungen! De väntade vi på länge.

I mars diskuteras det resurstilldelning baserat på publikationer i riksmedia och vi skriver ett inlägg om det. BLR får uppdaterade ordningsregler

I april börjar vi med ett pilotprojekt om surfande bibliotekarier. Det är några av oss som går runt på biblioteket med en surfplatta och har på sig en rosa t-shirt. Detta för att vi vill utvärdera surfplattornas användningsområden på bibliotek tillsammans med Chalmers bibliotek och Göteborgs stadsbibliotek. I april finns det också öppna sökverkstad. I april genomför vi en kundenkät både bland personalen och bland studenterna. Bibliotekshögskolan firar 40 som vi uppmärksammar med ett blogginlägg med bilder från årens lopp. DOAB (Directory of Open Access Books) startas. Det är en motsvarighet till DOAJ (Directory of Open Access Journals). Vi bröjar också informera om det kommande projektet: vi ska ändra klassifikationen från den svenska SAB till den internationella Dewey Decimal Code.

I maj skriver vi ett inlägg om den norska modellen (hur man kan fördela tidskrifter och förlag för att ge poäng för att kunna tilldela forskningsresurser) och ger också en varning för oseriösa open access tidskrifter. I maj börjar också omflyttningen och omklassifikationen av böcker.

I juni händer det några saker inom forsknings- och publiceringsvärlden. Vetenskapsrådet t.ex. lanserar en ny nättidning Curie. BLR har genomfört en utredning om kurslitteratur.

I juli klassar vi om, flyttar, mellanlagrar och dammar. Det är dags att börja med det fysiska Dewey-arbetet på allvar.

I augusti debatteras om svensk forskning är för provinsiell. Surfande bibliotekarier börjar sitt projekt på allvar.

September kommer och det gör även våra nya studenter. I september publiceras även en guide om tveksamma open access-förlag. Vi har också ett inlägg om altmetrics; andra sätt att mäta forskningens påverkan än bibliometriska tal, t.ex. genom omnämnanden på Twitter.

Oktober börjar vi med LoungeTalks. Först ut är Birgitta Påhlsson och hon pratar om hållbar utveckling. I oktober är det också Open Access – veckan. Då publicerar vi flera inlägg om aktuella frågor kring open access, bl.a. hur man gör sin forskning öppet tillgänglig. Vi skriver också om källkritik som är alltid lika aktuellt och viktigt. Vi skriver även om open educational resources, öppna resurser för undervisning.

I november uppmanar vi studenter att börja twittra. Vi tipsar också om några skönlitterära böcker.

I december har vi ett inlägg om hur man söker vetenskapliga artiklar. Vi har också sammanställt kundundersökningen som genomfördes tidigare under året. Det är även dags för Nobelfesten och vi har inlägg om Nobelpriset och om pristagarna. Och vi skriver även om ett nytt sätt för refereegranskning av vetenskapliga artiklar, Peerage of Science.I december hade vi även vårt andra Loungetalks då vi gästades av Veronica Johansson som pratade om sin avhandling om visualiseringsverktyg och kritiska kompetenser.

Det har hänt mycket under året och nu ser vi framemot 2013, vad kommer att hända? Vad vill du att det ska hända på biblioteket?

God fortsättning!

Text: Pieta Eklund