Saknar du ditt röda pennfack, ditt finaste silverarmband, en bok om personlig utveckling, ett par gosiga vantar, favoritvintermössan, dina hörlurar eller långa svarta sjalen? Kanske finns det hos oss på BLR.
Just nu har vi satt ut alla kvarglömda saker i entrén på BLR. Ta gärna en sväng förbi oss för att se om något tillhör dig.
// Hälsar Christel
Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.
I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.
Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.
I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:
Text: Pieta Eklund
Letar du efter standarder eller eurokoder? Använd vår databas e-nav! I november förra året gick vi ut med lite information om denna nyinköpta databas. Nu har vi fått statistik på användningen och ser att den gärna kan användas mer! Ta chansen att få tillgång till en större samling standarder där som sagt även eurokoder ingår.
Den standard som använts mest hittills är SS-EN ISO 105-A01:2010 och den handlar om färghärdighetsprovning.
Prova du också!
Under vecka 16 genomförde BLR en stor Kundundersökning. Vi fick in nästan 900 svar och vi tackar alla er som svarat för att ni tog er tid! Vi lottade ut biobiljetter bland de svarande och vinnarna är:
Vi säger stort grattis och önskar er en mysig filmstund 
Ha en trevlig Valborg och 1: maj! Onsdag den 2 maj öppnar vi kl. 08:00 igen. Välkomna då!
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) finns numer tillgänglig gratis över Internet. SBL är ett uppslagsverk i svensk personhistoria. Det har getts ut sedan 1917 och är ett av de största uppslagsverken i Norden. Idag har man kommit fram till Ström. Se hur släkter hänger ihop och hur de utvecklats. Man kan också söka på yrken. Läs initierade artiklar om exempelvis författaren Vilhelm Moberg, pedagogen Ellen Key eller vårdläraren Kerstin M Nordendahl (född i Borås).
Den tryckta versionen finns naturligtvis i biblioteket.
Under vecka 17 har Bibliotek och läranderesurser en temavecka för personalen om Hållbar utveckling (Sustainable Development). Det är ett begrepp som myntades för 40 år sen och som nu genomsyrar Högskolans arbete. Hållbar utveckling består av tre delar: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och här kan du läsa högskolans policy!
Det blir en lite utställning i bibliotekets entréplan och ett program för BLR:s personal hela veckan. Hållbar utveckling är extra intressant för oss nu då Högskolan i Borås har blivit miljöcertifierade!
Enligt den internationella standarden ISO 14001 är HB nu en miljöcertifierad organisation och vi kan fortsätta vårt arbete inom Hållbar utveckling enligt principen ”ständiga förbättringar”. Det ska gå som en röd tråd genom både forskning och utbildning.
Den 24 april uppmärksammas detta med en miljöcertifieringsceremoni och tårta i Balders entré.
Biblioteket har många böcker i ämnet, både tryckta och elektroniska. Låna gärna!
Under våren och sommaren kommer vi att flytta om de flesta böckerna i biblioteket. Detta beror på att vi har ändrat vårt klassifikationssystem från SAB till Dewey. Det har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Men nu börjar alltså den stora omflyttningen! Det kan därför hända att en bok ser ut att ha två olika hylluppställningar i biblioteket. I själva verket hamnar boken på en ”tillfällig hylla” innan den hamnar på sin rätta plats. Så här kan det se ut i systemet:
Det här är något som kommer att hända ganska ofta under vår och sommar så titta alltid i katalogen var boken kan tänkas stå, antingen på det ena eller det andra stället! Hittar du inte så fråga personalen. Vid terminsstart hoppas vi att arbetet med omflyttning av böcker ska vara klart. Vill du läsa mer om hur detta går till läs här!
För snart en vecka sedan lanserades Directory of Open Access Books (DOAB) som är ett komplement till Directory of Open Access Journals (DOAJ). DOAB är en service för att tillgängliggöra och samla vetenskapligt granskade böcker utgetts under open access-licens till ett ställe. DOAB är sökbar och det finns länkar till fulltext böckerna, antingen via utgivaren eller via det institutionella arkivet där boken finns.
Syftet men den nya tjänsten är att synliggöra open accessböcker och skapa en värdefull resurs för både forskare, bibliotek och andra som är intresserade av att läsa vetenskapliga böcker. Just nu finns det strax över 20 utgivare med ca 750 open accessböcker och fler väntar på att bli publicerade. Målet är att under kommande månaderna öka antalet publicerade böcker i tjänsten. DOAB är öppen för utgivare som ger ut vetenskapligt granskade böcker open access.
Lars Bjørnshauge och Salam Baker Shanawa som har utvecklat DOAB har även varit med och utvecklat DOAJ.
Bilden är hämtad från doabooks.org
Bibliotekshögskolan firar 40 år i år vilket även högskolebiblioteket gör! Det fick oss att börja fundera över hur biblioteket såg ut när allting startade här på Högskolan i Borås, och hur datoriseringen har gjort sitt intåg genom åren. Vi pratade med några av våra kollegor som varit här länge och minns hur det var. Christina Larsson är den som varit på biblioteket allra längst, hon började vid start 1972 och har varit med hela resan. Hon har arbetat med sådant som beställa och ta emot tidskrifter och böcker, fakturering, fjärrlån, plasta böcker, arbeta i lånedisken på bibliotekets olika lokaler spridda över stan, brygga kaffe, fixa blommor med mera. Hon har sysslat med det mesta med andra ord! Här nedan i fart med att låna ut en bok.
Vår katalogisatör Elisabeth Andersen kom till biblioteket 1977 och var bland annat med om att sammanställa alla kortkataloger som fanns utspridda på de olika enheterna. Här handlade det om fysiska kort som skulle maskinskrivas och sorteras i lådor.
Vid starten av bibliotekhögskolans bibliotek fanns 13000 volymer som ärvts av folkbibliotekarieutbildningen i Solna. Det kan jämföras med dagens tryckta bestånd som består av närmare 117 719 volymer! Och på det tillkommer de elektroniska resurserna (vilket är en mycket stor mängd). Biblioteket rymmer med andra ord betydligt mer material idag och många skulle nog hålla med om att det är lättare att söka bland dessa resurser. Vid start fanns endast en så kallad Libristerminal som all personal på BHS och hela bibliotekspersonalen fick dela på. Skulle något sökas fram fanns olika referensverk att ”slå i”. Det gällde att kunna hantera dessa och känna sina samlingar. Dessutom bestod hela bibliotekets samling av REF (ej för hemlån) förutom en liten del som kallades lånesamlingen dit man fick gå om man faktiskt ville låna en bok! Det här var långt före kopieringsmaskinens era och det gjordes stenciler med hjälp av en särskild maskin alternativt skrevs med karbonpapper emellan. Jämför det med dagens enorma användning av kopieringsmaskinerna i biblioteket!
Mellan åren 1972-1982 var biblioteket utspritt på 20 olika lokaler vilket minskade efterhand till dagens samlade bibliotek på 6 våningar i samma hus på Sandgärdet.
Biblioteket i Baldakinen, idag samma hus som Försäkringskassan
Karin Ekström började på biblioteket 1991 och minns att ingenting var automatiserat utan skulle krav skickas fick man skriva det i ett Worddokument och skicka iväg per post. Ordbehandlingsprogram (dosbaserat såklart) och e-postprogram hade dykt upp men däremot fanns inte ”World Wide Webb” ännu. Vilket känns helt obegripligt för oss idag. Lånekorten fick göras för hand och endast barnböckerna lånades ut via ett ”system” – BTJ2000.
1987 anställdes en ”biblioteksingenjör” på 50% vilket förmodligen blev början till den snabba teknikutveckling som har skett sen dess. Idag har all personal egen dator på rummet vilket inte var möjligt i början av bibliotekets historia. Ute i biblioteket idag finns över 200 datorer för studenter och användare och nu fler sittplatser, grupprum och mötesplatser än någonsin tidigare.
Några studenter från Bibliotekarieutbildningen 80 p grupparbetar
Karin Süld minns att hon gjorde sin praktik på högskolebiblioteket när hon läste på BHS under 1985. Hon fick testa på både informationsdisken, gallring och mycket annat men allt var under ”övervakning” och sen diskussion. Hanteringen av tryckta tidskrifter var ganska omfattande, alla nya nummer skulle noteras på små kort . Det märktes hur central Bibliotekshögskolan var på Högskolan, det var mer ”deras bibliotek” även om det även fanns förskollärarutbildning vid den här tiden. När Karin senare blev anställd på högskolebiblioteket minns hon att hon fick följa med ner till Vävskolan/Textilhögskolans bibliotek med en korg tidskrifter som diskuterades med personalen där under fikat. Väldigt informellt och trevligt.
Men är allt bättre nu? Elisabeth tycker t ex att det var en annan upplevelse att faktiskt ”känna” personalen på ett annat sätt, man var färre som jobbade på biblioteket och på hela högskolan. Karin Ekström saknar också den mer personliga kontakten man kanske hade med särskilt lärare, idag sker den mesta kontakten endast via datorn. Hon poängterar också att bibliotekarier är otroligt förändringsbenägna med tanke på alla olika system och arbetssätt som förändrats genom åren. Hon tycker det är en stor fördel att ha varit med om att gå från det tryckta till det elektroniska, det finns mer kunskap och förståelse för källorna. Christina tycker inte att hennes arbete är stressigare idag trots mängden media för nu finns det fler elektroniska resurser som ”gör en del av jobbet självt” istället för de mer resurskrävande tryckta.
Text: Lena Holmberg
Läs gärna mer om bliotekets historia i Eva Liljas kapitel ”Högskolebiblioteket” [kap 5, s. 197.] ur ”Hur Knallbygden fick sin akademi”
Alla bilder är hämtade ur Högskolans bildarkiv
